Pizzornas dygn

Detta dygn blev inte riktigt som vi tänkt oss. År 2014 avslutades med en fin middag, som beskrevs i gårdagens inlägg, ett tolv-slag med klirrande glas och många bubblor. En gemytlig stämning, som vanligt, bland oss alla. Förnöjda gick vi alla och la oss. Det skulle vi aldrig ha gjort....

Strax därefter, när jag själv låg och kände mig lite illamående och hade svårt att sova, knackade det på dörren. Monika stod utanför och sa att Hanna mådde dåligt och ville att jag skulle komma. 

(Hanna, Simon och Jacob delade rum). 

Simon hade då redan i panik lämnat rummet och gått till Hasse och Monikas rum på grund av att han mådde illa. Där läggs den första pizzan, all-over-the-place. Monika lämnade då rummet och gick in till Hanna och Jacob för att lägga sig. Strax därefter hör Monika Hanna gå upp.  Hanna lägger då den andra pizzan för natten. Monika, som tror sig ha gått in i ett lugnt rum för att sova, kollar med Hanna hur det är och hon försäkrar att det nog är bra nu. Ytterligare en stund senare kommer Hannas andra pizza och det är då jag blir hämtad av Monika.

Jag tar med Hanna till Christians och mitt rum och där tar sedan nattens pizzor aldrig slut. Jag får höra att det varit ett liknande scenario i Hasse och Simons rum men med viss variation! (vill bespara er alla detaljer)

Cirka klockan sju på morgonen lugnar allt ner sig lite och barnen slocknar som vackert vissnade tulpaner. Vi vuxna, inte fullt så vackert vissnade, sitter lite lojt och petar i frukosten runt 9 innan vi

trötta och hålögda lägger oss (både sjuka och friska) runt poolen hela dagen. Alla sover i omgångar. De enda som var utanför grindarna en stund på dagen var Monika och Jacob.

Till sist börjar vi alla vakna till liv, även sjuklingarna. Vi behöver middag. Vad blir det självklara valet?

Jo pizza!

Psst...Simon och Hanna valde att avstå...

/Ylva