Nyårsmiddag på Seafood at the Marine Hotel

Ikväll har vi avnjutit resans hittills bästa middag! Vi bokade redan i mars bord på en restaurang belägen på det femstjärniga Marine Hotel; Seafood. Som ni förstår så var det fisk och skaldjur som stod på menyn. Vi började kvällen med ett antal olika rätter, alla lika ljuvliga. Vi vill här lyfta fram den underbara Raviolin med räkor som Simon åt ( nederst till höger) samt de lika underbara musslorna kokta i vitt vin som Jakob beställde ( se bild). Varmrätterna höll lika hög klass. Monikas bläckfisk var enligt henne den bästa rätt hon ätit på länge. Men det som vi absolut måste nämna och som fick gruppen att sucka av lycka var Malvapuddingen som vi längtat efter sedan vår senaste sydafrikaresa. Denna pudding var nog den bästa vi ätit! Till middagen drack vi genomgående rosébubbel från Sydafrika.
Hotellet höll högsta klass och vi känner oss nu sugna på att återvända redan i morgon på deras berömda afternoon tea., men först ett präktigt nyårsfirande, med tillhörande fyrverkerier och champagnesprut!
GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA FRÅN OSS SOM NJUTER AV LIVET I SYDAFRIKA!!
//Hasse & Christian

Ett löfte är ett löfte

För 10 år sedan lovade min mor en B&B-ägare i De Kelper (ca 45 km från Hermanus) att återkomma med ett köttbullsrecept. Mamma och ägaren hade en konversation om mat och mamma framhöll den svenska specialiteten köttbullar. B&B-ägaren fick mamma att lova att skicka ett recept på denna kulinariska attraktion.

Inför vår avresa till Sydafrika kom mamma ihåg sitt löfte och ålade sin son att leverera det efterfrågade. Sagt och gjort, avtal skall hållas. In med alla i bilarna och ilfart längs kusten på Walker Bay. Gansbaii och De Kelper var snart under våra fötter. Gansbaii är världsberömt för den rika förekomsten av vithaj och turister som besöker de stora mördarfiskarna i stålburar. Vithajar överallt och hela tiden. Gansbaii var snabbt avklarat, troligen en av världen fulaste småhamnar. Och äventyrlighet har aldrig varit min grej.

Vidare mot De Kelper och köttbullsreceptets mottagare. Väl framme vid Whalesong Lodge (till höger på den vänstraste bilden ovan) gick jag in och fick ett mycket underlig respons då jag drog fram ett smakfullt receptet på kalvfärsbullar med rårörda lingon. Efter ett tag klarnade läget. Nya ägare sedan 4 år. Men ett löfte är ett löfte.

/ Chr

Dagens yogabild - Halv duva

Gott Nytt År!

Hamilton Russell Vineyard

Idag var det lite mulet väder så vi beslöt oss för att ta oss iväg på ett vingårdsbesök. Jag hade läst på lite och vi valde ut Hamilton Russel Vineyard. Vi kom fram till ett pittoreskt ställe närmast liknande Norrlands inland men höga barrträd och en större damm. Fåglarna kvittrade och det var tyst och stilla.Vi blev inte besvikna på vinerna. Vi provade 4 viner, 2 vita (sauvignon blanc samt chardonnay) och två röda (pinotage och pinot noir). Klar vinnare om jag får säga mitt: pinot noir!! Vilket fantastiskt vin! Vi köpte genast två flaskor.

Dagens yogabild - Stående T

Framåt marsch

Före dagens frukost, vilken i sig kan berömmas, tog Coach Monika ut sin trupp på gåsmarsch. Glada i hågen tog vi strandpromenaden i rask promenad och efter en halvtimme vände vi. Hermanus bjöd på blandat morgonhumör då vi kände stänk av regn och vindar från närliggande Antarktis. Iskontinenten ligger bara ca 3000 km bort över öppet hav.
Jag hoppas att vi i morgon gör om turen och kompletterar med ett pass vattengymnastik. Men jag hoppas på nordlig vind.

Krokodil och delfin

Dagens middag på La Pentula innehöll både krokodil och delfin. Dock inte båda på tallriken tack och lov.

Vi sitter i den mycket sorliga, stimmiga lokalen och väntar på våra förrätter, lite lätt irriterade på den höga ljudnivån. I den andan börjar några av oss också se andra brister i lokalen. En tavla hänger snett, lite plastiga bord, men vad f...n...stolen är ju lagad! med vinkeljärn? Kan dom inte köpa nya när dom går sönder?

Maten kommer förvånansvärt snabbt och vår förrätt, krokodilcarpaccion, ska precis smakas av. Då skriker någon till och snart några till...dolphins, dolphins.

Plötsligt förvandlades restaurangen till något vackert. Alla i restaurangen reser sig och tittar ut på ett  gäng delfiner som skuttar upp och ner i havet alldeles intill oss. Å vi som har värsta fönsterbordet! Efter detta känns allt mycket bättre. Lokalen är lite vänligare och så är också vi.

Krokodilen som var på tallriken smakade utmärkt och resten av middagen också. Alla gick vi därifrån mätta och nöjda.

Ylva

Murar

Och ändå är det murar oss emellan, och mellan gallren ser vi på varann... 

Anders Frostenssons text (Ps 269) ger en träffande bild av det Sydafrikanska samhället som vi möter när vi reser runt i Kapprovinsen. Varför bygger vi murar? Varför reser vi stängsel? Här i Sydafrika handlar det om rädsla och önskan att skydda sig. Men vad är det man skyddar sig mot? Är man rädd att komma ut och se det verkliga samhället eller är man rädd att verkligheten där utanför ska göra sig påmind? I ett samhälle där svarta upplevs som främmande varelser i de välbärgade områdena är segregeringen ett faktum. De svartas uppgift är att passa upp på de vita som lever i ett parallellt universum, där lyx och flärd är en del av vardagen. Vi rodnar klädsamt och konstaterar att vi tillhör de utvaldas skara. Vår förhoppning är att det ska ske, det som står skrivet i en annan psalmtext, Psalm 398, ..de fattiga hoppas, tid då murar ska falla.

/Monika &  Pastor Hasse

Shame on Shane

Shane Sauvage, en man som stolt driver två stycken restauranger i Sydafrika. Han anses (eller anser sig själv vara) en av Sydafrikas mest erkända kockar med en mängd priser (främst "Young Chef of the Year" som tilldelades av Chaine Des Rotisseurs 1997) och att hans karriär efter det banade i väg "likt ett svampmoln".
Jag kan efter att ha besökt en av hans restauranger visa hans riktiga sida, eller hur hans status fallit likt en tegelsten på jorden. La Pentola visade iallafall inte sina framfötter idag. En restaurang som vi valt denna kväll (dels pågrund av de höga betygen på Tripadvisor och Åsa-Nisses rekommendation) och som Shane är chef för.
En man som till synes har otroligt höga ambitioner har problem att visa dem och det krävs bevisligen motivation av personalen för att höga poäng på Tripadvisor. Hur har det blivit så här? Likt en skolmatsals kock som haft ambitioner har Shane kanske inte nått dit han vill, men det som irriterar mig lite är hans självförtroende och hur han säljer sig, med en mängd kokböcker som han stolt marknadsför i restaurangen och kockkurser hemma. Som den mest framstående kocken som fört in "Fusion" till det Sydafrikanska köket.
Vad fick mig att tveka på hans otroliga kunskap och expertis. Jo, lokalen. Resturangen jag besökte var ett ihopplock av dåliga möbler placerade i ett relativt gräsligt rum. Shane, hur tänkte du där? Stolar som är ihoplappade (se nästkommande inlägg), sneda tavlor, smutsiga väggar och märkliga ornament. Inte ens stolmodellerna var enhetliga. Då har jag inte nämnt ljudmiljön som var nästintill outhärdlig. Lite likt en pizzeria i Bredäng. Detta har fått mig att tveka.
Maten var inte det mest häpnandsväcknande jag ätit men god mat. Vissa rätter stack ut men Shanes "fusionkök" var inte lika märkvärdigt som det framställdes. Vill Shane bli "SENIOR Chef of the Year" så måste det ske förändring nu! Shame on Shane!

/Simon

Besök på Hermanus Golf Club (I gröna strumpor)

Idag spelade jag på Hermanus egna golfklubb förföljd av mannen med  långa uppdragna, fula, gröna strumporna och en vit svettfläckig keps, Hasse. Under vistelsen så försökte han desperat få en relativt bra träff på golfbollen, dessvärre med fler misslyckade försök än lyckade. Framför honom så stod, vad som skulle kunna vara, Hermanus bästa golfspelare, finklädd och med sin fina golfbag bakom sig medan Hasse gjorde stora, djupa håll i gräset och toppade bollarna, en efter en.
Efter jag hade slagit klart min korg med bollar var jag tvungen att bevittna detta med ansiktet djupt nedtryckt i mina handflator halvt kisande på honom, rodnande och generad. Men när bollarna blev färre och hinken började tunnas ut så började han spela bättre och i slutet av hinken så slog han (i hans fall) ett bra slag.

/Jakob

Idag åkte jag och Jakob till Hermanus Golf Club för att testa golfsvingen, som inte fått någon träning sedan senaste golfspelandet i typ september. Först några ord om Hermanus Golf Club; en lyxig miljö för vit överklass. Behöver jag säga att jag och Jakob inte kände oss helt hemma där. Framförallt inte när jag, i brist på gympaskor hade typ loafers och till dessa gröna strumpor, som fick Jakob att inte vilja vara nära mig. Nåväl vi gick ut på driving range och lånade några klubbor, köpte varsin hink med bollar och började slå. Min sving satt inte riktigt som den borde.... Jag idkade mer markvård än golfträning. Jakob lyckades desto bättre. Jag måste säga att hans svingar var riktigt bra, tyckte jag. Han var inte helt nöjd utan hävdade att de klubbor vi lånat var helkassa och orsaken till hans dåliga spel.
Det som påverkade spelet ytterligare var det proffs till spelare ( Tiger Woods?) som placerat sig på platsen bredvid mig och spelade som en Gud. Han blev nog mycket störd av mitt usla spel och tittade några gånger nervöst åt mitt håll.
Efter spelet gick vi in i klubbhuset. Beställde lite dricka som serverades av den svarta serveringspersonalen.
När vi lämnar klubben kan vi konstatera att spel på driving range endast är för medlemmar och deras gäster och att det inte är okey att ha t-shirt, vilket Jakob naturligtvis hade.
Men en trevlig förmiddag hade vi!

/Hasse

Magiska vyer

 Idag har vi färdats från Somerset West till Hermanus längs R 44:an. Det är nog en av världens vackraste vägar.

Vägen slingrar sig fram med havet på ena sidan och höga berg på andra sidan. Vi stannade till i Pringle Bay och sedan för att äta lunch nere vid hamnen i Kleinmond.

Väl framme togs vi emot av Åsa och Nisse.....Åsa-Nisse...på Beluga Guest House.
Efter ett dopp i poolen var det dags för middag på Lizette´s Kitchen. Restaurangen låg i princip mitt i en rondell, men vi mumsade på friskt  för att sedan gå ner mot havet och se solnedgången och de magiska färger som uppträder när solens sista, sneda strålar når vårt sinne. Man blir lätt poetisk!

/Monika

Dilemma

I morse när jag skulle ta mig ett sista toalettbesök, innan vi begav oss mot Hermanus, råkade jag välta toaborsten ur sitt stativ. Till min förvåning ser jag då en sminkborste som ligger och gonar sig bredvid borsten i hållaren. Är sminkborsten min? Jag blir först äcklad, sen fnissig och sedan äcklad igen. Jag inser att den inte är min. Vid en närmare titt ser jag att det inte bara är en vanlig sminkborste, utan en mycket svåråtkomlig, dyr och exklusiv borste. En ljus sprids inom mig. Härligt, det är inte varje dag man hittar en sådan borste helt gratis. Jag lutar mig ner för att glatt ta upp borsten men stannar upp. Den har ju faktiskt legat bredvid en toaborste. Vem vet hur låg tid? Dessutom är det på ett B&B där främmande människor från alla världens hörn varit och använt denna toaborste efter deras toalettbesök. Tanken på borsten känns inte lika härlig längre, hur dyr och exklusiv den än må vara. Jag står tyst ett tag, fundersam över vad jag ska göra. Efter någon minut ställer jag upp toaborsten igen och petar tillbaka sminkborsten bredvid den och går därifrån. Jag sitter nu och grubblar om jag gjorde rätt eller fel som lämnade sminkborsten och kommer ha svårt att sova i natt.

/Hanna

Trendande hashtags inför tjugohundrafemton

#redisthenewbrown

#brandyisthenewredwine

#femtioärdetnyatjugo

#dontanalysejusteat

#stopbloggingjustbe

#yogaboy

Ja, som ni ser så sätter vi trender här på södra halvklotet. 

Kom ihåg var ni först såg det!

/Hasse

Dagens yogabild - "Krigarens postition" 29/12-14

Sydafrikansk gästfrihet i trafiken?

Sydafrikanska turistorganisationer påtalar ofta den omtalade, sydafrikanska gästfriheten och det går inte att säga emot. Men det senaste dygnet har vi börjat tvivla efter två smärre trafikincidenter. Lugn, alla är oskadda. Inte ens plåtskador, så kallade no-touch-incidents. Både min godaste vän och jag har nu upplevt sydafrikansk road-rage. Efter enklare filbyten med tydlig blinkers, titt över axeln och mjukt följsamt filbyte har den aggressiva unga, vita sydafrikanska vreden visat sig. Enorma signalhorn, skrin som hörs genom vindrutan och fingrar av längsta slag i vädret. De är ju dom som kommer bakifrån och ska anpassa farten!
Långt bort är tanken på att medelålders utländska turister som trevar i vänstertrafik med växelspak i vänster hand kanske behöver lite svängrum.
Eller har jag och min vän blivit riktiga gubbar i trafiken? På riktigt.

/ Chr.

Dagens yogabild - "Trädets postition" 28/12-14

Middag i hemmet

Efter dagens matklimax till lunchen blev det en lugn eftermiddag vid poolen. Nja, inte helt lugn kanske? Coach Monika tog kommandot och drog upp tempot med vattengympa. Behövligt, det blir en del mat.
För att kontrastera till lunchen blev det middag på Hasse och Monikas altan. En delegation åkte till Pick'N'Pay och införskaffade lite bröd, frukt och enklare charkuterier. Gott, men en annan division än vad vi är vana vid. Ömsom vin, ömsom vatten. Eller kanske mest vin när allt kommer omkring.

Beklagar inläggets torrhet / Christian

Waterkloof

Förrätter

Varmrätter 

Efterrätter

Idag var det dags för oss att återförenas med vårt kära Waterkloof. När vi var här för två år sedan var vi hänförda (läs HÄR) och det var en självklarhet för oss att vi skulle återvända, men denna gång blev  det lunch. Vi är inte besvikna! Denna gång fick vi även njuta av utsikten från restaurangen som var något ut över det vanliga. Vi var, och är fortfarande, helt blown away. Även maten har lämnat oss svävande på moln. Jag fick personligen tårar i ögonen när jag åt min förrätt (första collaget längst ner till höger), vilket är andra gången bara på denna resa, pågrund av de ljuvliga smakerna. Det är inte bara smakerna som lämnar en hänförd, uppläggningen är även den makalös. Vi kom överens om att Jakobs förrätt nog är den snyggaste uppläggningen vi någonsin sätt (första collaget längst upp till höger). Summan av kardemumman så ligger detta restaurangbesök högt upp på våra listor, återigen. Maten, uppläggningen, restaurangens design, utsikten och servicen låg på topp. Vi har ingenting att klaga på! Vi passade även på att spela in lite scener till årets musikvideo. Vi förstår att ni knappt kan bärga er, men ni får hålla ut till slutet av resan.

Här bjuder jag på lite bilder, men självklart speglar det inte inte ens i närheten verkligheten...

/Hanna

Middag på Steffanies Place

Klockan 19 hämtades vi upp av vår chaufför Nelson. Christian hade den dåliga smaken att fråga om han var döpt efter noshörningen med samma namn, men han svarade aningen ilsket att så var inte fallet. Ylva var snabb att påpeka att det faktiskt finns andra som haft detta namn. Nelson var för övrigt väldigt lik Biskop Desmond Tutu, men han kör väl knappast taxi i Sommerset West?
Nåväl, vi kom fram till en underbar solig terass med utmärkt utsikt över havet och bergen där vi intog våra drinkar. Dock var vinden en aning kraftig varför vi valde att inta kvällens middag inomhus. Vi valde fritt från den generösa menyn, bland annat Blaisbock, långkokt lammlägg och möra biffar. Till detta drack vi ett kraftfullt Sydafrikanskt rödvin ( vad annars?) Middagen avslutades med goda desserter, husets förnämsta brandy och gott kaffe. Vi gick ut och mötte Nelson som även skulle ta hos hem denna kväll. Nu sitter vi och njuter av god brandy på terrassen och planerar morgondagen. I morgon har vi lunch på vingården Waterkloof. Livet är hårt!

Dagens ode 27/12-14

En sko som inte finns

Med tajta byxor han badar

En man som inte minns

Nu i packning han vadar

Slappa badbyxor inköps om det hinns

Nya sandaler skaffas

Är han inte resvan

Men nu ska han till stan

Oh, Hasse nu ska du straffas

Simon

En lördag i Sydafrika

Lars bjöd på en riklig och fräsch frukost som vi intog på terassen med utsikt över bergen. Först tänkte vi sola och bada hela dagen men bestämde oss istället för att åka på en tur till Stellenbosch och återuppleva gamla minnen. Vi började med lite shopping för att sedan dansa lite med lokalbefolkningen (jag deltog men alla andra tittade på). Efter detta behövdes det vätska så vi stannade på Java Café och frossade i smoothies och färska juicer.
Vi började sedan så sakteliga åka tillbaka mot vårt B & B men först behövde vi lunch och svängde av mot Somerbosch Wine Estate. Det var proppfullt men de lyckades fixa ett bord i trädgården under en stor palm.
Efter lunchen, mätta och nöjda, åkte vi hem till Hottentott Mountain View och lite bad och sol. Vi hade ett intensivt vattengympa pass under Monikas kraftfulla ,och stränga, ledning som nästan tog musten ur oss. Glädjen var total när Monika efter passet bjöd oss på öl och sval cider.

Dagens låt 26/12-14

Motivering: Vi är i Afrika och låten heter Africa. / Jakob

"It's all the same"

Att resa från Arlanda till Kapstaden via Dubai tar sin tid. Från det att vi lämnades av på Arlanda till dess att vi lämnade Kapstadens flygplats i våra hyrbilar gick ett helt dygn. 

Vi flög med Emirates och jag måste säga att det var verkligen bra. Maten på flighten till Dubai gick inte av för hackor. En orsak till det fulla dygnet på resande fot var ett längre stopp i Dubai. I över fem timmar drev vi runt i ett folkmyller i det som är dryga midnatten för bofasta emirater. 

Vi tog oss så småningom  in på en enklare "trattoria". De stora bildskärmar där menyn skulle presenteras hade ganska tveksam funktionalitet. Dvs, de funkade inte alls. Den kortfattade tryckta menyn var inte mycket bättre. Hasse kunde, efter viss palaver, beställa tre rätter: en sandwich, en wrap och en pizza och tog sin bricka bort till den väntade dubbelfamiljen. Kvar stod jag och saknade tydlighet, stringens och varje uns av ordning. Jag frågade vad de egentligen serverade. Den mycket avspände unge mannen, med rar liten papperskeps på huvudet, tittade på mig med ett frågande leende och replikerade sakligt: "Oh, it doesn't really matter what you order. It's all the same!"

Vad gör jag? Beställer tre pizzor som till råga på allt inte åts upp. "They where obviously all the same" . Tyvärr.

/Christian 

Här sitter vi förvirrade men förväntningfulla och väntar på vad vi nu beställt...

Framme

Så har vi nu kommit fram till "vårt" älskade Sydafrika. Trötta efter vår långa resa hämtade ut våra hyrbilar och började färden mot Sommerset West och Hottentott Mountain View ( ca 30 minuters körning) där vi ska tillbringa de tre kommande dagarna. Vår värd Lars tog emot och visade oss runt på den vackra egendomen. Det som gjorde mest intryck på oss, och då kanske framförallt på den hundägande familjen Rasch, var de två korthåriga taxarna Whisky och Cloe. Cloe som endast är två månader gammal fick oss alla att smälta som smör under Sydafrikas varma sol.
Eftermiddagen tillbringades vid poolen med sol och bad. Vi hade hoppats på en magnifik middag på Stefanies Place idag men tyvärr så var det stängt så vi fick en rekommendation av Lars om en Irländsk pub belägen på golfresorten Erinvale Estate. Inte riktigt vad vi hade hoppats på men nu när vi sitter vid poolen i den varma kvällen och dricker lite lokalt bubbel kan vi konstatera att det var riktigt gott: pastan med kyckling, de välgjorda hamburgarna, den fina svamprisotton och den vackert upplagda kycklingen.
Sydafrika levererar även denna gång och vi ser fram emot morgondagen och alla de andra dagarna.

/ Hasse

Återsamling och återblick

Idag har vi återförenats i en gemytlig stämning och kollat på bilder från våra föregående resor. Mycket skratt och underbara minnen har väckts, och vi tar nu med dem på vår resa som lämnar Sverige om mindre än 150 timmar. Stämningen är i princip på topp, resturanger och stränder har markeras och vi har nu två och en halv fullspäckade veckor där vi kommer lära oss en del och uppleva en annan kultur. Men vi kommer mest av allt och skratta, slappa och bada i den ljuva solen. Låt Sydafrika möta oss!

Snart dags för avresa!

Ja då var det snart dags igen för roliga äventyr med familjen Rasch och Brobäck. Och nio dagar, dagen efter Julafton, beger vi oss återigen mot härliga Sydafrika. Denna gång med nya spännande resmål. Vi är mer än exalterande och kan knappt bärga oss att bara få släppa allt studerande och jobb och få dra iväg. Det är mer än behövligt!