Jag har under veckan haft selfie-skola med mina medresenärer. Jag har många års träning och det känns bra att äntligen få dela med mig av det jag kan. Det gäller att hålla kameran stadigt och i rätt position, vilket många går bet på. Avståndet är oerhört viktigt, liksom ljuset och uttrycket. Här är några av mina bästa "shots". #nofilter
Mina elever är på gång om än inte fulländade, som jag :)
/Ylva
Mina elever är på gång om än inte fulländade, som jag :)
/Ylva
Tiden i Sydafrika börjar närma sig slutet, i morgon går flyget hem via Dubai. Men vi drar inte ner på tempot redan. Efter det roliga besöket på Tea Bag Design drog vi till beachen för lite "leasure beach life". Några av oss gick längs stranden norrut upp mot Clifton Beach.
Därefter lite lunch innan strandlivet avslutades med att karlarna brottades internt i sanden medan kvinnorna tittade och hejade på. Människor är primitiva varelser när allt kommer om kring.
/ Chr
Det är svårt att försörja sig i kåkstaden. Främst beroende på att det finns få jobb samt att man inget har att sälja. I Hout Bay har några lokala entreprenörer och konstnärer hittat ett sätt att med egen kraft försöka förbättra sina livsbetingelser; de försörjer sig och flera andra släktingar genom konsthantverk som baserar sig på återbruk av använda tepåsar. Sedan uppstarten för tio år sedan har det blivit allt större och idag försörjer konstformen minst 60 personer som bor i Hout Bay's kåkstäder. Och som sagt, allt handlar om att återanvända tepåsar för att skapa konst- och dekorerade bruksföremål. Riktigt snyggt är det. Vackra, fina naturtoner i alla möjliga - och mindre förutsägbara - former.
Vi besökte med lilla "fabriken" och fick en utförligt guidning innan vi släpptes i shopen. Där gick det som det brukar. ;)
/ Chr
Medan Monika och Simon red och resten av gruppen var på vandring till Chapmans Peak var jag en ensamvandrare längs havet vid Kommetjie. Jag började vid en vackra, ståtliga, vita fyren, Slangkop Lighthouse, som faktiskt är den högsta i hela Sydafrika. Lagom mäktigt, tyckte jag. Jag gick sedan vidare bland de vackra sommarhusen och kom fram till den underbara stranden, Long Beach, som anses vara en av de bästa stränderna på Kaphalvön när det gäller brädsurfing. Lagom bra, tyckte jag, när jag såg de våtdräktsbeklädda kropparna paddla ut i vågorna för att sedan snabbt komma in till stranden. Inget riktigt surfväder idag. Vad som dock imponerade på mig vad den vackra stranden, med den frodiga, låga växtligheten som växte längs strandlinjen upp mot de välskötta sommarhusen. Doften av tång var stark och jag var plötsligt förflyttad till stränderna i nordvästra Skåne och Bjärehalvön, en perfekt sommardag med +30 grader och molnfri himmel. Ja, Sydafrika är verkligen fantastiskt. Ena stunden är det som i Frankrike, nästa Italien, och plötsligt får man en känsla av Sverige. Det är svårt att inte älska detta land!
/Hasse
Jag, mamma, pappa och Jakob gav oss ut i morse för att gående ta oss upp för världskända Chapmans peak, som vi tidigare bara gjort med bil. De andra i gruppen hade gett sig iväg för att rida, vilket ni kan läsa här nedanför, så vi bestämde oss att även vi ville vara lite aktiva. Det är utan tvekan behövligt efter dessa veckor. Vår vård Lizzelle berättade för oss i början av veckan att ALLA locals här i Hout bay ställer bilen vid ett speciellt café och går upp längs Chapmans Peak. Vi ville ju självklart känna oss som the locals, vi har ju ändå varit här några gånger nu. Så vi ställde bilen vid cafét och började våra långa men härliga vandring uppåt. Vi kämpade på bra med alla locals och njöt av utsikten. Väl uppe på toppen togs det hoppbilder med den fina bakgrunden. Hela vår "känna oss som locals"-grej sprack där och då... Turister i ett nötskal! Vi fick oss i alla fall ett gott skratt och många roliga bilder. Några kan ni skåda här ovan. Vi tog oss ner i hettan med skinn som stekte i solen och vatten som blivit ljummet. Vi belönade oss själva med varsin glass och hoppade glada in i bilen hem till poolen efter en promenad på 2 timmar. Summan av kardemumman var det en väldigt lyckad och skön promenad med vackert väder. Och jag kände mig faktiskt lite som en local, även fast vi tog hoppbilder, och jag trivdes dessutom oerhört bra i den rollen.
/Hanna
Idag ställde jag klockan. Något som jag nog måste vänja mig vid iför de kommande veckorna. Men idag var det av en rolig anledning. Ridning stod på schemat och detta skulle ske på Imhoff Farm. Vi mötte två kvinnor som skötte stallet på gården, "Cody" och "Cassie" som tagna ur en barnbok om hästar. Med förväntan från min och spänning från mammas sida fick vi våra hästar.
Min blev "Storm" (kanske inte gjorde skäl för sitt namn) och "Pocket" blev mammas häst. Sakta lunkade vi iväg i ett gäng med 8 till hästar där vissa ryttare var MYCKET oerfarna och kom till stallet med flipflops.
Vi red ner till Nordhoek beach och red fram och tillbaka på stranden. Vi som var lite mer vana (inkl. mig själv) fick trava och galoppera, otroligt mysigt! Kan sammanfattningsvis säga att ridturen var mycket trevlig och lugn. Stormen och Fickan tog oss hem till slut.
/Simon
Idag har vår fruar visat att de minsann kan leverera vid grytorna. Vi har serverats den bästa hemmamiddagen sedan vi kom till Hout Bay, bestående av en helstekt kalvfilé, ratatouille, potatis stekt i ankfett samt persiljesmör och en härlig sallad med fetaost och avocado. Till denna underbara anrättning drack vi ett högkvalitativt rödvin från Hamilton Russell, som vi besökte när vi bodde i Hermanus. Solen gick sakta ner över bergen och vi njöt av härligt umgänge på terassen. Nu sitter vi samlade i loungen och skall strax serveras en god kaffe med tillhörande brandy. Kvinnor kan!
/Hasse
Idag begav vi oss äntligen mot mitt efterlängtade Camps Bay. Jag vet inte hur länge jag tjatat om denna stad/strand. Tydligen har vi besökt Camps Bay innan, vilket jag inte har något minne av, men då i molnigt och blåsigt väder. Jag ville ge det en ny chans! Efter att ha läst på kom jag fram till att denna strand ska vara en av de bästa i hela Kapprovinsen. Jag visste att stranden i Mosselbay, förra gången vi var här, skulle vara svår att bräcka och att gruppens förväntningar på en fin strand var höga. De andra i gruppen var kanske inte lika exalterade över att besöka denna strand som jag men de var alla överens om att jag självklart skulle få åka dit. Så vi satte oss i bilen tog oss sakta men säkert mot Camps Bay med ett stopp på vägen (stoppet kommer i annat inlägg). Jag tror att gruppens förväntningar blev överträffade! Vilken fin strand! Jag var lyckligare än någonsin och vi slängde oss alla ner i vattnet och brottades med vågorna. Inte ett moln på himlen, palmer, blått vatten, vit sand och en god hawaiiansk lunch på stranden.
/ Hanna
Och inte blev väl vi besvikna. Taffelberget tornade upp sig i sin allra vackraste prakt och under oss bredde Kapstaden ut sig i alla riktningar. Magiskt!
/ Chr
7 tweets som aldrig blev:
#pizzaovenathome Pizzaugnen skulle göra vår kväll. Pizzor med personlig topping. Lät som en bra idé. Fullständigt fiasko, kaos. Nu ordning åter.
#pizzaovenathome Pizzaugnen skulle göra vår kväll. Pizzor med personlig topping. Lät som en bra idé. Fullständigt fiasko, kaos. Nu ordning åter.
/ Chr
#pizzaovenathome. Insåg snabbt det hopplösa men ville inte
förstöra de andras entusiasm. Smög ner och satte på varmluftsugnen i köket på
högsta värme. En stund senare kom alla dit. Bra drag.
/Ylva
#pizzaovenathome. Vilket fiasko! Vi hade ju verkligen sett
fram emot detta med att kunna göra vår egen pizza i en äkta vedugn, och så blir
det så här! Energinivå på minus men nu efter mat känns det OK.
/ Hasse
Pizzan är bränd, stämningen i botten och ugnen släckt. Vi
lever i antiklimaxens era. #åretsjulklapp2015 #pizzaugnentarmakten #pizzaovenathome
/Simon
#pizzaovenathome
Pizza kväll? Fuck off!, Pizza kvällar är överksattade och
blir bara dåliga,iaf här i våran pizzaugn. Alla startade positiva och hoppfulla
men efter 1 timmas hårt arbete så orkade ingen mer och alla var sura. Kristian
skrek ”kukars skymmning!” och var förbannad men kvällen blev bättre medans
klockan tickade och allt slutade lugnt och bra.
/Jakob
#pizzaovenathome
Efter ett helt år av förhoppningarna blev vi snabbt besvikna men jag försökte hålla kvar en positiv anda, vilket fungerade sådär. Ingenting blev om vi tänkt oss men vi går nu vidare med en rolig historia i bagaget och kunskapen om att aldrig skaffa pizzaugn.
/Hanna
#pizzaovenathome
jag såg fram emot kvällen uppe i pizzarummet. Mitt ansvar var till sor det att hålla eldvakt och lägga på nya vedklabbar vid behov. Jag hade bra koll på läget och mös samtidigt som jag drack en kall Savannah Dry. Skivspelaren spelade en raspig Beatlesskiva...Allt var lugnt....Jag ser Jakob långsamt komma upp med sin pizza och vi ska försöka grädda den första pizzan. Då går allt åt pipan...Vi försöker skicka in pizzan lite snärtigt i ugnen men allt pålägg åker av......Resten av pizzorna tillverkas i ugnen....
/Monika
Ginko Spa på Steenberg Hotel
Idag var det äntligen dags för spa-time. Regnet piskade utomhus så jag tog en chansning när jag ringde och frågade om de hade tid samma dag. Japp, de kunde ta emot tre personer mitt på dagen. Så blev det! Toppenbehandlingar och efterföljande lunch på Bistro 1682.
/ Monika
När våra damer njöt av härlig massage så var vi på vingården Steenberg och njöt av deras fantastiska viner. På bilderna ovan ser ni deras vackra tastingroom, och de två vackra män som förgyllde inredningen under några timmar. Vi provade deras så kallade premiumviner. Christian tyckte dock att deras berömda prestigebubbel var surt och han hade dessutom den dåliga smaken att nämna detta för vår kvinnliga servitör. Övriga viner, två vita och två röda, fick dock fullt betyg av duon, fem av fem.
Lite smålulliga drog vi oss sedan in i restaurangen och njöt av en bättre lunch. Vi kan konstatera att vi klarade oss väl utan våra kvinnor, i alla fall i ca två timmar.
/Hasse
Gott kaffe och en god brandy är en fantastisk kombination. Här i Sydafrika har vi möjligheten att njuta av dessa ädla drycker. Min gode vän Christian hade den goda smaken, påhejad av sin kära hustru, att redan i Stellenbosch inköpa en flaska Klipdrift Gold, en högklassig sydafrikansk brandy. Denna goda brandy har följt oss på resan, från Sommerset West till Hermanus och nu till huset i Hout Bay. Här i huset har vi även förmånen att ha tillgång till en kaffemaskin av absolut toppkvalitet, en italiensk "värsting" som med Illy bönor ger en fantastisk kaffeupplevelse. Har nu efter vår smakliga middag på altanen avnjutit både det goda kaffet och den underbara brandyn i sällskap med min gode vän. Vad vi nu funderar på hur vi ska kunna komma hem och göra kaffe i våra slitna kaffebryggare av tveksam kvalitet.
/Hasse
Idag körde vi vårt dagliga vattengympapass med vår stränga coach Monika igen. Vi har haft två dagars uppehåll eftersom ena dagen var resdag hit till Hout Bay och den andra dagen var vår coach "lite opasslig" p g a någon liten ilsken bacillusk som angripit henne.
Därför trodde vi i vår enfald, när Monika idag plötsligt deklarerade: "Vattengympa 15.30" (klockan var då 14.45 och hon var fortfarande något lite klen), att det skulle bli ett lite lugnare pass. BUT NOT!
Det var samma hårdhet! Upp med kroppen, sträck på er, snabbare..snabbare..snabbare... långa drag, raka armar och beeeen. Hasse du gör feeeel! Raka ben! Raka ben! Spring, spring, spring. Halva tiden har gått...näää..fortsätt..10 sekunder kvar... Vila! Trodde man. Kortaste vilan jag någon sin varit med om. Kööör!
Nåja...det bästa är ju att hon är tillbaka i fin form igen <3
/Ylva
Mycket kan man göra en söndag i januari. En sak är att åka ner till mataffären och leta fram några räkor, lite fräscha grönsaker - de sydafrikanska är av en annan art än de man hittar hemmavid - någon god flaska bubbel och lite av det man har till detta. Också några flaskor kvalitetsöl till kockarna förstås. Därefter lite planering. Hasse fick grillansvaret, jag tog innejobbet vid den ambitiösa gasspisen.
Några riktigt goda öl senare bjöd vi vårt resesällskap till bords. Mycket var gott men jag måste framhålla min gode väns grillade grönsaker. Godaste grillade auberginer eller grönsaker jag smakat.
Mat i gott sällskap medan solen sakta sjönk ner bakom berget medan dess strålar belös Taffelberget. Också en sak man kan göra en vanlig söndagseftermiddag i januari.
/ Chr
Varje söndag är det Lion's konstnärsmarknad nere i Hout Bay. Vi bor på höjden ovanför men förmiddagen tillbringades nere på på marknaden.
Marknad och jag är inte direkt kompatibla, jag gillar inte att köpa något överhuvudtaget och marknadens syfte är just att varor ska byta ägare efter pekinär överenskommelse. Alltså: marknader är obehagliga tillställningar. För att att slippa göra inköp håller jag mig en bit bakom resten av familjen, det är ju jag som handhar pengarna, och jag har åratal av träning för att lyckas vända bort blicken just då uppmärksamhet påkallas. Kort sagt har jag skapat ett icke-köpt-beteende som jag är rätt nöjd med. Idag fallerade allt. Jag måste erkänna att konsthantverkens charm bidrog. Hanna visade sig var en fullfjädrad prutare och Ylvas förmåga att hitta pärlor är väldokumenterad. Utan Ylvas och Hannas insatser skulle vårt hem var något mer sparsamt inrett.
Redan i första ståndet hade Hanna prutat ner två textilier till köpbar nivå innan jag hunnit bygga upp ett effektivt försvar. Medan jag prånglade fram några sedlar hade Ylva fått span på ett kuddöverdrag som "skulle göra soffan som ny". Eftersom överdraget är billigare än en ny soffa var det bara att dra fram lädret igen. Sedan en fin fågel gjord av en tallkotte (riktigt kulsnygg faktiskt erkännes motvilligt) innan Hanna hittade en tavla från kåkstaden som bara måste införskaffas. Så pågick det medan jag raglade som en träffad tungviktare. Slutligen, då allt motstånd var tröstlöst och förtvivlat meningslöst kom dödsstöten: "Kolla Christian, du behöver ett läderbälte". Av ren utmattning blev ett bälte av koskinn och coola nitar mitt. Hoppas det passar också.
Nåja, i retrospektiv kommer nog inköpen att vara uppskattade även av undertecknad. Inte minst då priserna håller en nivå som göra att även jag kan uppskatta konst. Men jag gillar fortfarande inte själva inköpet. Och kommer nog aldrig bli sådan. Jag gissar att jag inte är en sådan som bidrar till tillväxten. Med det finns det andra som gör!
/ Chr
