Jag har under veckan haft selfie-skola med mina medresenärer. Jag har många års träning och det känns bra att äntligen få dela med mig av det jag kan. Det gäller att hålla kameran stadigt och i rätt position, vilket många går bet på. Avståndet är oerhört viktigt, liksom ljuset och uttrycket. Här är några av mina bästa "shots". #nofilter
Mina elever är på gång om än inte fulländade, som jag :)
/Ylva
Mina elever är på gång om än inte fulländade, som jag :)
/Ylva
Tiden i Sydafrika börjar närma sig slutet, i morgon går flyget hem via Dubai. Men vi drar inte ner på tempot redan. Efter det roliga besöket på Tea Bag Design drog vi till beachen för lite "leasure beach life". Några av oss gick längs stranden norrut upp mot Clifton Beach.
Därefter lite lunch innan strandlivet avslutades med att karlarna brottades internt i sanden medan kvinnorna tittade och hejade på. Människor är primitiva varelser när allt kommer om kring.
/ Chr
Det är svårt att försörja sig i kåkstaden. Främst beroende på att det finns få jobb samt att man inget har att sälja. I Hout Bay har några lokala entreprenörer och konstnärer hittat ett sätt att med egen kraft försöka förbättra sina livsbetingelser; de försörjer sig och flera andra släktingar genom konsthantverk som baserar sig på återbruk av använda tepåsar. Sedan uppstarten för tio år sedan har det blivit allt större och idag försörjer konstformen minst 60 personer som bor i Hout Bay's kåkstäder. Och som sagt, allt handlar om att återanvända tepåsar för att skapa konst- och dekorerade bruksföremål. Riktigt snyggt är det. Vackra, fina naturtoner i alla möjliga - och mindre förutsägbara - former.
Vi besökte med lilla "fabriken" och fick en utförligt guidning innan vi släpptes i shopen. Där gick det som det brukar. ;)
/ Chr
Medan Monika och Simon red och resten av gruppen var på vandring till Chapmans Peak var jag en ensamvandrare längs havet vid Kommetjie. Jag började vid en vackra, ståtliga, vita fyren, Slangkop Lighthouse, som faktiskt är den högsta i hela Sydafrika. Lagom mäktigt, tyckte jag. Jag gick sedan vidare bland de vackra sommarhusen och kom fram till den underbara stranden, Long Beach, som anses vara en av de bästa stränderna på Kaphalvön när det gäller brädsurfing. Lagom bra, tyckte jag, när jag såg de våtdräktsbeklädda kropparna paddla ut i vågorna för att sedan snabbt komma in till stranden. Inget riktigt surfväder idag. Vad som dock imponerade på mig vad den vackra stranden, med den frodiga, låga växtligheten som växte längs strandlinjen upp mot de välskötta sommarhusen. Doften av tång var stark och jag var plötsligt förflyttad till stränderna i nordvästra Skåne och Bjärehalvön, en perfekt sommardag med +30 grader och molnfri himmel. Ja, Sydafrika är verkligen fantastiskt. Ena stunden är det som i Frankrike, nästa Italien, och plötsligt får man en känsla av Sverige. Det är svårt att inte älska detta land!
/Hasse
Jag, mamma, pappa och Jakob gav oss ut i morse för att gående ta oss upp för världskända Chapmans peak, som vi tidigare bara gjort med bil. De andra i gruppen hade gett sig iväg för att rida, vilket ni kan läsa här nedanför, så vi bestämde oss att även vi ville vara lite aktiva. Det är utan tvekan behövligt efter dessa veckor. Vår vård Lizzelle berättade för oss i början av veckan att ALLA locals här i Hout bay ställer bilen vid ett speciellt café och går upp längs Chapmans Peak. Vi ville ju självklart känna oss som the locals, vi har ju ändå varit här några gånger nu. Så vi ställde bilen vid cafét och började våra långa men härliga vandring uppåt. Vi kämpade på bra med alla locals och njöt av utsikten. Väl uppe på toppen togs det hoppbilder med den fina bakgrunden. Hela vår "känna oss som locals"-grej sprack där och då... Turister i ett nötskal! Vi fick oss i alla fall ett gott skratt och många roliga bilder. Några kan ni skåda här ovan. Vi tog oss ner i hettan med skinn som stekte i solen och vatten som blivit ljummet. Vi belönade oss själva med varsin glass och hoppade glada in i bilen hem till poolen efter en promenad på 2 timmar. Summan av kardemumman var det en väldigt lyckad och skön promenad med vackert väder. Och jag kände mig faktiskt lite som en local, även fast vi tog hoppbilder, och jag trivdes dessutom oerhört bra i den rollen.
/Hanna
Idag ställde jag klockan. Något som jag nog måste vänja mig vid iför de kommande veckorna. Men idag var det av en rolig anledning. Ridning stod på schemat och detta skulle ske på Imhoff Farm. Vi mötte två kvinnor som skötte stallet på gården, "Cody" och "Cassie" som tagna ur en barnbok om hästar. Med förväntan från min och spänning från mammas sida fick vi våra hästar.
Min blev "Storm" (kanske inte gjorde skäl för sitt namn) och "Pocket" blev mammas häst. Sakta lunkade vi iväg i ett gäng med 8 till hästar där vissa ryttare var MYCKET oerfarna och kom till stallet med flipflops.
Vi red ner till Nordhoek beach och red fram och tillbaka på stranden. Vi som var lite mer vana (inkl. mig själv) fick trava och galoppera, otroligt mysigt! Kan sammanfattningsvis säga att ridturen var mycket trevlig och lugn. Stormen och Fickan tog oss hem till slut.
/Simon
Idag har vår fruar visat att de minsann kan leverera vid grytorna. Vi har serverats den bästa hemmamiddagen sedan vi kom till Hout Bay, bestående av en helstekt kalvfilé, ratatouille, potatis stekt i ankfett samt persiljesmör och en härlig sallad med fetaost och avocado. Till denna underbara anrättning drack vi ett högkvalitativt rödvin från Hamilton Russell, som vi besökte när vi bodde i Hermanus. Solen gick sakta ner över bergen och vi njöt av härligt umgänge på terassen. Nu sitter vi samlade i loungen och skall strax serveras en god kaffe med tillhörande brandy. Kvinnor kan!
/Hasse
Idag begav vi oss äntligen mot mitt efterlängtade Camps Bay. Jag vet inte hur länge jag tjatat om denna stad/strand. Tydligen har vi besökt Camps Bay innan, vilket jag inte har något minne av, men då i molnigt och blåsigt väder. Jag ville ge det en ny chans! Efter att ha läst på kom jag fram till att denna strand ska vara en av de bästa i hela Kapprovinsen. Jag visste att stranden i Mosselbay, förra gången vi var här, skulle vara svår att bräcka och att gruppens förväntningar på en fin strand var höga. De andra i gruppen var kanske inte lika exalterade över att besöka denna strand som jag men de var alla överens om att jag självklart skulle få åka dit. Så vi satte oss i bilen tog oss sakta men säkert mot Camps Bay med ett stopp på vägen (stoppet kommer i annat inlägg). Jag tror att gruppens förväntningar blev överträffade! Vilken fin strand! Jag var lyckligare än någonsin och vi slängde oss alla ner i vattnet och brottades med vågorna. Inte ett moln på himlen, palmer, blått vatten, vit sand och en god hawaiiansk lunch på stranden.
/ Hanna
Och inte blev väl vi besvikna. Taffelberget tornade upp sig i sin allra vackraste prakt och under oss bredde Kapstaden ut sig i alla riktningar. Magiskt!
/ Chr
7 tweets som aldrig blev:
#pizzaovenathome Pizzaugnen skulle göra vår kväll. Pizzor med personlig topping. Lät som en bra idé. Fullständigt fiasko, kaos. Nu ordning åter.
#pizzaovenathome Pizzaugnen skulle göra vår kväll. Pizzor med personlig topping. Lät som en bra idé. Fullständigt fiasko, kaos. Nu ordning åter.
/ Chr
#pizzaovenathome. Insåg snabbt det hopplösa men ville inte
förstöra de andras entusiasm. Smög ner och satte på varmluftsugnen i köket på
högsta värme. En stund senare kom alla dit. Bra drag.
/Ylva
#pizzaovenathome. Vilket fiasko! Vi hade ju verkligen sett
fram emot detta med att kunna göra vår egen pizza i en äkta vedugn, och så blir
det så här! Energinivå på minus men nu efter mat känns det OK.
/ Hasse
Pizzan är bränd, stämningen i botten och ugnen släckt. Vi
lever i antiklimaxens era. #åretsjulklapp2015 #pizzaugnentarmakten #pizzaovenathome
/Simon
#pizzaovenathome
Pizza kväll? Fuck off!, Pizza kvällar är överksattade och
blir bara dåliga,iaf här i våran pizzaugn. Alla startade positiva och hoppfulla
men efter 1 timmas hårt arbete så orkade ingen mer och alla var sura. Kristian
skrek ”kukars skymmning!” och var förbannad men kvällen blev bättre medans
klockan tickade och allt slutade lugnt och bra.
/Jakob
#pizzaovenathome
Efter ett helt år av förhoppningarna blev vi snabbt besvikna men jag försökte hålla kvar en positiv anda, vilket fungerade sådär. Ingenting blev om vi tänkt oss men vi går nu vidare med en rolig historia i bagaget och kunskapen om att aldrig skaffa pizzaugn.
/Hanna
#pizzaovenathome
jag såg fram emot kvällen uppe i pizzarummet. Mitt ansvar var till sor det att hålla eldvakt och lägga på nya vedklabbar vid behov. Jag hade bra koll på läget och mös samtidigt som jag drack en kall Savannah Dry. Skivspelaren spelade en raspig Beatlesskiva...Allt var lugnt....Jag ser Jakob långsamt komma upp med sin pizza och vi ska försöka grädda den första pizzan. Då går allt åt pipan...Vi försöker skicka in pizzan lite snärtigt i ugnen men allt pålägg åker av......Resten av pizzorna tillverkas i ugnen....
/Monika
Ginko Spa på Steenberg Hotel
Idag var det äntligen dags för spa-time. Regnet piskade utomhus så jag tog en chansning när jag ringde och frågade om de hade tid samma dag. Japp, de kunde ta emot tre personer mitt på dagen. Så blev det! Toppenbehandlingar och efterföljande lunch på Bistro 1682.
/ Monika
När våra damer njöt av härlig massage så var vi på vingården Steenberg och njöt av deras fantastiska viner. På bilderna ovan ser ni deras vackra tastingroom, och de två vackra män som förgyllde inredningen under några timmar. Vi provade deras så kallade premiumviner. Christian tyckte dock att deras berömda prestigebubbel var surt och han hade dessutom den dåliga smaken att nämna detta för vår kvinnliga servitör. Övriga viner, två vita och två röda, fick dock fullt betyg av duon, fem av fem.
Lite smålulliga drog vi oss sedan in i restaurangen och njöt av en bättre lunch. Vi kan konstatera att vi klarade oss väl utan våra kvinnor, i alla fall i ca två timmar.
/Hasse
Gott kaffe och en god brandy är en fantastisk kombination. Här i Sydafrika har vi möjligheten att njuta av dessa ädla drycker. Min gode vän Christian hade den goda smaken, påhejad av sin kära hustru, att redan i Stellenbosch inköpa en flaska Klipdrift Gold, en högklassig sydafrikansk brandy. Denna goda brandy har följt oss på resan, från Sommerset West till Hermanus och nu till huset i Hout Bay. Här i huset har vi även förmånen att ha tillgång till en kaffemaskin av absolut toppkvalitet, en italiensk "värsting" som med Illy bönor ger en fantastisk kaffeupplevelse. Har nu efter vår smakliga middag på altanen avnjutit både det goda kaffet och den underbara brandyn i sällskap med min gode vän. Vad vi nu funderar på hur vi ska kunna komma hem och göra kaffe i våra slitna kaffebryggare av tveksam kvalitet.
/Hasse
Idag körde vi vårt dagliga vattengympapass med vår stränga coach Monika igen. Vi har haft två dagars uppehåll eftersom ena dagen var resdag hit till Hout Bay och den andra dagen var vår coach "lite opasslig" p g a någon liten ilsken bacillusk som angripit henne.
Därför trodde vi i vår enfald, när Monika idag plötsligt deklarerade: "Vattengympa 15.30" (klockan var då 14.45 och hon var fortfarande något lite klen), att det skulle bli ett lite lugnare pass. BUT NOT!
Det var samma hårdhet! Upp med kroppen, sträck på er, snabbare..snabbare..snabbare... långa drag, raka armar och beeeen. Hasse du gör feeeel! Raka ben! Raka ben! Spring, spring, spring. Halva tiden har gått...näää..fortsätt..10 sekunder kvar... Vila! Trodde man. Kortaste vilan jag någon sin varit med om. Kööör!
Nåja...det bästa är ju att hon är tillbaka i fin form igen <3
/Ylva
Mycket kan man göra en söndag i januari. En sak är att åka ner till mataffären och leta fram några räkor, lite fräscha grönsaker - de sydafrikanska är av en annan art än de man hittar hemmavid - någon god flaska bubbel och lite av det man har till detta. Också några flaskor kvalitetsöl till kockarna förstås. Därefter lite planering. Hasse fick grillansvaret, jag tog innejobbet vid den ambitiösa gasspisen.
Några riktigt goda öl senare bjöd vi vårt resesällskap till bords. Mycket var gott men jag måste framhålla min gode väns grillade grönsaker. Godaste grillade auberginer eller grönsaker jag smakat.
Mat i gott sällskap medan solen sakta sjönk ner bakom berget medan dess strålar belös Taffelberget. Också en sak man kan göra en vanlig söndagseftermiddag i januari.
/ Chr
Varje söndag är det Lion's konstnärsmarknad nere i Hout Bay. Vi bor på höjden ovanför men förmiddagen tillbringades nere på på marknaden.
Marknad och jag är inte direkt kompatibla, jag gillar inte att köpa något överhuvudtaget och marknadens syfte är just att varor ska byta ägare efter pekinär överenskommelse. Alltså: marknader är obehagliga tillställningar. För att att slippa göra inköp håller jag mig en bit bakom resten av familjen, det är ju jag som handhar pengarna, och jag har åratal av träning för att lyckas vända bort blicken just då uppmärksamhet påkallas. Kort sagt har jag skapat ett icke-köpt-beteende som jag är rätt nöjd med. Idag fallerade allt. Jag måste erkänna att konsthantverkens charm bidrog. Hanna visade sig var en fullfjädrad prutare och Ylvas förmåga att hitta pärlor är väldokumenterad. Utan Ylvas och Hannas insatser skulle vårt hem var något mer sparsamt inrett.
Redan i första ståndet hade Hanna prutat ner två textilier till köpbar nivå innan jag hunnit bygga upp ett effektivt försvar. Medan jag prånglade fram några sedlar hade Ylva fått span på ett kuddöverdrag som "skulle göra soffan som ny". Eftersom överdraget är billigare än en ny soffa var det bara att dra fram lädret igen. Sedan en fin fågel gjord av en tallkotte (riktigt kulsnygg faktiskt erkännes motvilligt) innan Hanna hittade en tavla från kåkstaden som bara måste införskaffas. Så pågick det medan jag raglade som en träffad tungviktare. Slutligen, då allt motstånd var tröstlöst och förtvivlat meningslöst kom dödsstöten: "Kolla Christian, du behöver ett läderbälte". Av ren utmattning blev ett bälte av koskinn och coola nitar mitt. Hoppas det passar också.
Nåja, i retrospektiv kommer nog inköpen att vara uppskattade även av undertecknad. Inte minst då priserna håller en nivå som göra att även jag kan uppskatta konst. Men jag gillar fortfarande inte själva inköpet. Och kommer nog aldrig bli sådan. Jag gissar att jag inte är en sådan som bidrar till tillväxten. Med det finns det andra som gör!
/ Chr
Idag har vi bara njutit av faciliteterna i vårt nya hus. Hängt vid poolen och läst böcker...men i kväll...blir det Test Kitchen. En världsberömd restaurang. Afrikanska kontinentens högst rankade. Det var flera månader sedan vi bokade bord där. Vi återkommer med bilder och omdöme efter vårt besök.
www.thetestkitchen.co.za/
Nu har vi varit där! Vilken upplevelse! Vi är alla samstämmiga i våra lovord över denna sydafrikanska restaurang. Vi hade bokat bord till klockan 19 och blev upphämtade av Hout Bays egen taxiservice en halvtimme innan. Väl framme på restaurangen valde vi deras "Discovery Meny" som "endast" innehöll fem rätter; tre förrätter, en varmrätt och en efterrätt. Man väljer en av en, två eller tre alternativ för varje rätt. Som sig bör på bättre restauranger tillkommer ett antal s k Amuse-Bouche, vilket gör att vi totalt avnjuter åtta rätter.
Och vad åt vi? Som inledning åt några Pickled Fish, vilket var en helt fantastisk tonfisk med en lika underbar dressing. Christian lät njutningsfullt uttrycka att det var det godaste han ätit. Lika underbar var den andra förrätten som bestod av tomat och getost i en synnerligen smakfull kombination.
Nästa förrätt var en pilgrimsmussla med shitake svamp, musselemulssion och bönor. Behöver jag säga att det var himmelskt? Den gåslever med rökt anka som några av oss avnjöt gav rysningar av välbehag. Så mumsigt!
Dags för sista förrätten. En pork belly som var långkokt och hade en ädelostkräm och persilja och äpple som tillbehör höll högsta klass. Även den andra rätten som bestod av kalvbräss och kyckling, mandelmjölk och druvor var fantastisk.
Varmrätterna höll lika hög kvalitet och vi valde mellan en underbart tillagad fisk och ett lamm med goda tillbehör.
Sedan kom desserterna, och vad ska man säga; full pott även här. På bilderna ser ni några exempel.
Vi hann precis avsluta vår middag till klockan 22, då samma trevliga chaufförer kom och hämtade oss. Vi sitter nu och smälter dagens, och kvällens intryck och tycker att livet ibland är bra rättvist.
/Hasse
www.thetestkitchen.co.za/
Nu har vi varit där! Vilken upplevelse! Vi är alla samstämmiga i våra lovord över denna sydafrikanska restaurang. Vi hade bokat bord till klockan 19 och blev upphämtade av Hout Bays egen taxiservice en halvtimme innan. Väl framme på restaurangen valde vi deras "Discovery Meny" som "endast" innehöll fem rätter; tre förrätter, en varmrätt och en efterrätt. Man väljer en av en, två eller tre alternativ för varje rätt. Som sig bör på bättre restauranger tillkommer ett antal s k Amuse-Bouche, vilket gör att vi totalt avnjuter åtta rätter.
Och vad åt vi? Som inledning åt några Pickled Fish, vilket var en helt fantastisk tonfisk med en lika underbar dressing. Christian lät njutningsfullt uttrycka att det var det godaste han ätit. Lika underbar var den andra förrätten som bestod av tomat och getost i en synnerligen smakfull kombination.
Nästa förrätt var en pilgrimsmussla med shitake svamp, musselemulssion och bönor. Behöver jag säga att det var himmelskt? Den gåslever med rökt anka som några av oss avnjöt gav rysningar av välbehag. Så mumsigt!
Dags för sista förrätten. En pork belly som var långkokt och hade en ädelostkräm och persilja och äpple som tillbehör höll högsta klass. Även den andra rätten som bestod av kalvbräss och kyckling, mandelmjölk och druvor var fantastisk.
Varmrätterna höll lika hög kvalitet och vi valde mellan en underbart tillagad fisk och ett lamm med goda tillbehör.
Sedan kom desserterna, och vad ska man säga; full pott även här. På bilderna ser ni några exempel.
Vi hann precis avsluta vår middag till klockan 22, då samma trevliga chaufförer kom och hämtade oss. Vi sitter nu och smälter dagens, och kvällens intryck och tycker att livet ibland är bra rättvist.
/Hasse
Så ankom vi vårt sista boende på resan, Villa la Bos i Hout Bay. Hout Bay är en liten förort till Kapstaden, ca 25 km söderut från storstan, strax söder om Taffelberget,
Villan är ganska speciell och närmare presentation tar tid att framställa. Då vi kom fram möttes vi av ägarparet som gick runt och presenterade de "features" som föreligger. Även jag måste säga att det är utöver det vanliga. Nåja, jag höll mig; som vanligt; diskret i bakgrunden och såg hur gruppen drabbades av husets personlighet och finess. Parets intresse för inredning och livsglädje speglar huset. Jag önskar att övervakningskameran fångat gruppens uppskattande beteende då de guidades runt. Husets standard uppskattades, milt sagt.
Vi hoppas på en trevlig vecka i en miljö som skiljer sig helt från vår vardag.
/ Chr
På vägen till Hout Bay stannade vi till vid Paul Cluvers vingård som ligger precis innan Sir Lowry´s pass. Vi hade bokat lunch på deras restaurang, Fresh.
Miljön var bedårande och alla bord var placerade i trädgården under träden. Niki (restaurangägaren) mötte oss glatt, hälsade oss välkomna och gick igenom dagens meny.
Vi valde olika rätter, min och Hannas rätt; Sticky Pork sallad var suverän, likaså Ylva, Jakobs och Hasses rätt; crêpes med spenat och getost. Christians hade valt en härlig kycklingcurry. Till detta drack vi en fantastisk Gewürtztraminer. Vinet var fullt av blommiga, tropiska toner som passade väl till den smakrika salladen kryddad med koriander och chili. Återkommer gärna till Niki´s, "Fresh" place!!
/ Monika
Frågan måste nog besvaras med ett ja! Under vår vistelse här på Beluga House har vi observerat en man som betett sig lite underligt. När vi nu studerat mannen under våra tre dagar här har vi kommit fram till att det är så det är....
Kännetecken varulv:
Ofta lite krum och satt med en lätt förhöjd hudfärg. Check.
Vaken på nätterna. (TV:n dånade på högst volym hela natten). Check
Lite skygg och inåtvänd. (Han är här själv. Visar sig sällan. Läser en bok utan att bläddra. Vill inte ha kontakt). Check
Ögonen har oftast en intensiv blå färg. Supercheck (har aldrig sett en så isblå färg på ögon någon gång).
Månen har en dragningskraft på varulven och anfaller endast vid fullmåne. Tack och lov - inte check
Idag drar vi vidare mot Hout Bay. I natt är det fullmåne. Vi drar en lättnadens suck.
I går kväll , när Hanna fortfarande mådde dåligt, ser Christian varelsen vandra fram och tillbaka utanför dörren där Hanna låg och sov med öppen dörr. Christian låser. Inom kort kommer ett meddelande till min mobil som jag inte upptäcker.
Ni förstår ju varför?
..men fastnar dom på bild?
/Ylva
Kännetecken varulv:
Ofta lite krum och satt med en lätt förhöjd hudfärg. Check.
Vaken på nätterna. (TV:n dånade på högst volym hela natten). Check
Lite skygg och inåtvänd. (Han är här själv. Visar sig sällan. Läser en bok utan att bläddra. Vill inte ha kontakt). Check
Ögonen har oftast en intensiv blå färg. Supercheck (har aldrig sett en så isblå färg på ögon någon gång).
Månen har en dragningskraft på varulven och anfaller endast vid fullmåne. Tack och lov - inte check
Idag drar vi vidare mot Hout Bay. I natt är det fullmåne. Vi drar en lättnadens suck.
I går kväll , när Hanna fortfarande mådde dåligt, ser Christian varelsen vandra fram och tillbaka utanför dörren där Hanna låg och sov med öppen dörr. Christian låser. Inom kort kommer ett meddelande till min mobil som jag inte upptäcker.
Ni förstår ju varför?
..men fastnar dom på bild?
/Ylva
När alla låg och sov idag på eftermiddagen gick Jakob och jag på promenad till Hermanus. Det var varmt och kvavt. Vi åt glass och strosade runt bland nyårslediga människor.
På vägen hem gick vi utmed havet och plötsligt ser vi en dam stå på en balkong, viftandes med långfingret, pekandes ut mot havet. Efter det intensiva pekandet gör hon "tummen upp". Jag går över gatan fram mot henne och frågar vad som står på så hojtar hon, - It's a whale out there!!
Vi vänder våra blickar ut mot havet och där är "han", vår val! Tänk att äntligen få se detta enorma djur i sin rätta miljö!
/Monika och Jakob
På bilden ser ni mig och Christian, intet ont anande.
/Hasse
Detta dygn blev inte riktigt som vi tänkt oss. År 2014 avslutades med en fin middag, som beskrevs i gårdagens inlägg, ett tolv-slag med klirrande glas och många bubblor. En gemytlig stämning, som vanligt, bland oss alla. Förnöjda gick vi alla och la oss. Det skulle vi aldrig ha gjort....
Strax därefter, när jag själv låg och kände mig lite illamående och hade svårt att sova, knackade det på dörren. Monika stod utanför och sa att Hanna mådde dåligt och ville att jag skulle komma.
(Hanna, Simon och Jacob delade rum).
Simon hade då redan i panik lämnat rummet och gått till Hasse och Monikas rum på grund av att han mådde illa. Där läggs den första pizzan, all-over-the-place. Monika lämnade då rummet och gick in till Hanna och Jacob för att lägga sig. Strax därefter hör Monika Hanna gå upp. Hanna lägger då den andra pizzan för natten. Monika, som tror sig ha gått in i ett lugnt rum för att sova, kollar med Hanna hur det är och hon försäkrar att det nog är bra nu. Ytterligare en stund senare kommer Hannas andra pizza och det är då jag blir hämtad av Monika.
Jag tar med Hanna till Christians och mitt rum och där tar sedan nattens pizzor aldrig slut. Jag får höra att det varit ett liknande scenario i Hasse och Simons rum men med viss variation! (vill bespara er alla detaljer)
Cirka klockan sju på morgonen lugnar allt ner sig lite och barnen slocknar som vackert vissnade tulpaner. Vi vuxna, inte fullt så vackert vissnade, sitter lite lojt och petar i frukosten runt 9 innan vi
Cirka klockan sju på morgonen lugnar allt ner sig lite och barnen slocknar som vackert vissnade tulpaner. Vi vuxna, inte fullt så vackert vissnade, sitter lite lojt och petar i frukosten runt 9 innan vi
trötta och hålögda lägger oss (både sjuka och friska) runt poolen hela dagen. Alla sover i omgångar. De enda som var utanför grindarna en stund på dagen var Monika och Jacob.
Till sist börjar vi alla vakna till liv, även sjuklingarna. Vi behöver middag. Vad blir det självklara valet?
Jo pizza!
Psst...Simon och Hanna valde att avstå...
/Ylva
Psst...Simon och Hanna valde att avstå...
/Ylva
