Och ändå är det murar oss emellan, och mellan gallren ser vi på varann... 
Anders Frostenssons text (Ps 269) ger en träffande bild av det Sydafrikanska samhället som vi möter när vi reser runt i Kapprovinsen. Varför bygger vi murar? Varför reser vi stängsel? Här i Sydafrika handlar det om rädsla och önskan att skydda sig. Men vad är det man skyddar sig mot? Är man rädd att komma ut och se det verkliga samhället eller är man rädd att verkligheten där utanför ska göra sig påmind? I ett samhälle där svarta upplevs som främmande varelser i de välbärgade områdena är segregeringen ett faktum. De svartas uppgift är att passa upp på de vita som lever i ett parallellt universum, där lyx och flärd är en del av vardagen. Vi rodnar klädsamt och konstaterar att vi tillhör de utvaldas skara. Vår förhoppning är att det ska ske, det som står skrivet i en annan psalmtext, Psalm 398, ..de fattiga hoppas, tid då murar ska falla.
/Monika & Pastor Hasse